Globala kemijättar leder branschen när det gäller kolneutralitet

År 2021, när världsekonomin återhämtar sig, ökade de globala-energirelaterade koldioxidutsläppen med 6 procent från 2020 till 36,3 miljarder ton, den högsta nivån någonsin. År 2021 ökade de globala koldioxidutsläppen med mer än 2 miljarder ton i absoluta tal, den största ökningen i historien. Den kemiska industrin är nyckeln till att uppnå koldioxidneutralitet, med tanke på dess utsläppsintensitet och den roll som kemiska material och teknologier spelar i lösningar med låg-koldioxidhalt.

Under trycket av koldioxidreduktion svarar globala kemijättar aktivt. Enligt en nyligen genomförd undersökning gjord av Chemistry Week i USA har 69 % av de 100 främsta kemiföretagen efter årlig försäljning lovat att bli koldioxidneutrala till 2050, och 86 % har satt upp tillfälliga minskningsmål till 2030. Globala kemijättar förblir branschens kolneutrala ledare.

Utsläppsminskningsmålen för den kemiska industrin är fortfarande otillräckliga

Chemistry Week sa i sin undersökning att den kemiska industrin är mest integrerad med tre stora industrier som släpper ut växthusgaser: transport, energi och industri. Den kemiska industrin förbrukar mer än 10 procent av fossila bränslen och släpper ut 29 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år, mer än något annat land förutom Kina och USA. För att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader C måste världen nå utsläppen av växthusgaser till 2025 och minska utsläppen med 43 procent till 2030, säger den internationella panelen för klimatförändringar (IPCC) i sin klimatförändringsrapport 2022: Mitigation. Därför axlar den kemiska industrin den globala koldioxidminskningsuppgiften.

Än så länge är dock de klimatmål som kemiföretagen satt upp fortfarande under IPCC:s krav. Av de 87 kemijättar som har satt upp mål för 2030 har bara 24 satt växthusgasreduktioner på mer än 43 %. Sextio-fyra procent av 28 amerikanska företag har åtagit sig att uppnå noll nettoutsläpp till 2050, 68 procent av företagen i Asien-Stillahavsområdet som helhet har åtagit sig att uppnå noll nettoutsläpp till 2050, och 77 procent av företagen i Mellanöstern och Afrika har noll nettoutsläpp i Europa, utsläpp till 2050.

Ledande företag har satt tekniska riktningar

Bland företag är kemijättar som BASF och Dow, som har den högsta försäljningen och starkaste forsknings- och utvecklingskapaciteten, de främsta leverantörerna av koldioxidreduktionsteknik och investeringar. Av detta planerar Dow att investera cirka 1 miljard dollar per år för att uppgradera och minska koldioxidutsläppen från sina globala tillgångar, medan BASF kommer att investera mer än 4 miljarder euro till sina klimatskyddsmål till 2030.

Tekniskt sett är Dow och BASF mästare i två tekniska riktningar. Dow valde att använda teknik för avskiljning, utnyttjande och lagring av koldioxid (CCUS) och ren väteavkolning. Företaget har tillkännagivit byggandet av världens första -noll-etenkrackeranläggning med CCUS-teknik i Fort Saskatchewan, Alberta, Kanada. Dessutom tillkännagav Dow en fas III-plan vid sin petrokemiska anläggning i Terneuzen i Nederländerna som kommer att använda rent väte och andra banbrytande tekniker med målet att minska CO2-utsläppen med mer än 40 % till 2030 och accelerera sitt mål om koldioxidneutralitet till 2050. Basf sa att det skulle fokusera på{9}låg{9}}koldioxidutsläppande elektriska sprickor, t.ex. väteproduktionsteknik med låga{10}emissioner, elektriska värmepumpar för ångproduktion och förnybar energi. Basf genomför för närvarande mer än 250 tekniska och organisatoriska projekt för att minska energiförbrukningen och förbättra konkurrenskraften. Men den kemiska industrins innovationscykel tar vanligtvis mer än ett decennium att kommersialisera, och tekniken kanske inte är tillgänglig förrän efter 2030.

Energiomställningen har högsta prioritet

Lars Kisso, VD för BASF:s netto Zero-verksamhet, sa att energiomställningen är både en barlaststen och ett ankare för den kemiska industrin att gå mot nollutsläpp. "Kemi är omvandlingen av materia. Alla dessa processer kräver energi, och det kommer inte att förändras i grunden i framtiden, men vi kan förändra hur vi producerar energi." Priset på förnybar energi är dock fortfarande ett bekymmer för kemijättarna, och det kommer att kräva ytterligare ansträngningar.

Enligt IPCC har kostnaden för ren energi, som sol, vind och batterier, sjunkit med 85 % under det senaste decenniet, men det är fortfarande inte överkomligt för företag. Dow säger att det är svårt att förutsäga när eller om nästa generation av ren energi, som grönt väte och modulär kärnkraft, kommer att nå kostnadsparitet. Basf anser att för att vara konkurrenskraftig måste priset på grön kraft i Europa ligga i intervallet 40-50 euro per megawattimme.

Dekarbonisering är en enorm och mångfacetterad utmaning: företag måste vara klimatneutrala, digitala och cirkulära på samma gång. Men eftersom den kemiska industrin hanterar initiala kostnader, kommer produktion av produkter med ett lågt KOLFOTavtryck att innebära mer ansträngning och högre kostnader. "Så vi behöver ett nytt slags samarbete mellan politik, näringsliv och samhälle. Det är förutsägbart att slutkunden måste vara beredd att betala högre priser." sa Kisso.